Lycka

Lycka att ha två händer igen. Visserligen med stort plåster men ändå...

 Sen blev det ett besök på apoteket för att kunna förnya själv.

Två olika, som skulle vara desamma som på Vårdcentralen. I lördags lämnade jag tillbaka båda två. Hade öppnat förpackningarna och konstaterat att de inte gick att använda. För litet ytterplåster och för kladdig jättekompress. Visste inte att det gick att lämna tillbaka så här men kände att jag bara måste framföra mina åsikter. Vi fick ett jättebra samtal om förbättringar som borde göras i samarbetet mellan Vårdcentral och apotek, som ligger vägg i vägg. Dessutom fick jag naturligtvis pengarna tillbaka 256:- Om jag skulle råka ut för något liknande så skulle jag be att få med ett ex av det jag ska köpa på apoteket från Vårdcentralen eller varför inte ta en bild av förpackningarna. Ja, ja alltid lär man sig något...

Stålebo våtmarker...

...håller på att avfärgas.

Vill så gärna bevara allt...

Det får bli med kameran.

Hade jag sett dom här färgerna på en målning så hade jag nog tyckt att dom var överdrivna. Verkligheten överträffar dikten även i det här sammanhanget. 

Ha en skön helg så ses vi på måndag igen.

En gång tidigare...

...har jag varit på mycket kända göteborgska "Bertilssons stuga" i Delsjöområdet. Nu har det blivit ytterligare två gånger inom loppet av några dagar.

I söndags satt vi ute ock njöt i solen och drack varm choklad med vispgrädde. Mmm...

I går kväll var vi där igen och då...

 ...lyssnade vi till den kände humorprofilen Sture Hegerfors, göteborgsvitsarnas mästare. 

Först trevlig samvaro runt bordet tillsammans med nya ansikten, nybakade scones med marmelad och ost och så skrattade vi gott tillsammans åt alla härliga göteborgsvitsar. Sen vandrade vi iväg i hällregnande becksvart 4:gradigt mörker i Delsjöskogen till parkeringen med ett leende på läpparna. Vilken härligt glad kväll i novembermörkret.

Läs gärna om Per Bertilsson och hans fru i den mycket intressanta historien om  "Bertilssons stuga". Du kan göra det här.

Spännande...

...att se på fåglarna utanför köksfönstret.

Här finns talgoxar och ...

...blåmesar i mängd. Entita har vi också haft besök av.  På sin vakt hela tiden. 

Svårfångade med kameran. Hämtar frö och flyger sen snabbt iväg till en buske, sen tillbaka och iväg...

Kanske är dom rädda för den svartvita, som gärna tar fröna, som småfåglarna tappat på marken.

Den här däremot, pilfinken, sätter sig i lugn och ro...tittar sig omkring...tar ett frö...äter lite...tittar sig omkring...ser ut att ha det väldigt bra. Roligt att se småfåglarnas olika beteenden.

Helgen började...

...som så många andras med besök på kyrkogården.

Vackert i minneslunden...

...med ljus, kransar och blommor i mängd.

Sen blev graven riktigt allhelgonafin. Jag vet också att Mammas, Pappas och Brorsans gravar på Skogskyrkogården i Stockholm blev besökta och vackert smyckade. Känns gott!

Fel, fel, fel...

Jag har försökt hålla såret torrt med hjälp av specialplåstret jag fick hjälp att välja på Apoteket. Det var helt fel! En brännskada ska hållas fuktig för att läka. Det vet jag nu. Dessutom ska jag hålla handen i stillhet så mycket det går... Kontroll igen av skadan på onsdag.

Alltså återgår jag till boken om Kinas sista kejsarinna. Inte helt fel...

Ont, det gör ont...

...men det går...inte längre nu!

I dag ska jag kontakta Vårdcentralen.

Min stackars brännskadade hand skriker. Kanske är det så här det är eller så gör jag fel på något sätt. När det gör som värst ont tänker jag på dom som får brännskador på stora delar av kroppen. Det måste vara helvetiskt.

Nu hoppas jag på hjälp eller uppmaning om att ha tålamod.