Det ösregnade när vi kom dit.
Vi parkerade vid Söderströms uppfart och tittade en stund på Olgas och Tages charmiga hus. Regnskuren gav med sig och vi kunde gå runt bland husen. Minnena haglade över oss. Naturligtvis fotograferade jag.
Här är "vårt" härliga hus. Var öppna spisen, som H-O byggde, kvar? Jo då! Hur har de gjort i köket? Kökssoffan, den tunga som mamma köpte? Den var inte kvar. Undrar om de nya ägarna gjort om rummen på andra våningen? Den breda fina trappan var precis som förr. Så där gick vi omkring och tittade och undrade. De nya tyska ägarna var inte där.
Värmland är ett enastående landskap som ligger mig mycket varmt om hjärtat. Kanske också för att mina rötter finns där. Synd bara att det är för långt hemifrån för ett sommarboende...
